Hemresa + film

Nu har vi varit i Österfanbyn utanför Örnsköldsvik i några veckor. Igår blev det tack och farväl för den här gången. En LÅNG resa hem hade vi framför oss när vi lämnade Mormor och morfars hem sent under eftermiddagen. Men innan avgång var det tid för att ta lite kort för att föreviga även den här dagen. 

När vi var och letade efter en cykel som Axel kunde cykla på hittade vi dom här fina tvåhjulingarna. Efter som dom inte har använts på år och dar var det inte svårt att få godkännande att ta med dom till Jönköping. Nu behövs det hårt arbete för att få cyklarna i ett fint och kördugligt skick.

För att få så lite problem som möjligt under resan mellan Österfanbyn och Jönköping händer det att vi kör över natten för att barnen sover, bilen blir inte så varm (saknar AC) och det är mycket mindre trafik på vägarna. Igår var det bara ett problem. Barnen somnade typ aldrig. Först vid midnatt sov alla, då var vi i Stockholmstrakten. Men hem kom vi, även om det blev fler pauser än vad vi är vana vid.

Vi har haft en väldigt bra tid uppe i Norrland. Innan vi åkte upp hade jag ett önskemål om att bara åka upp och inte göra någonting. Alltså inte sätta igång en massa projekt och avancerade utflykter. Precis så blev det vi har bara slappat och njutit av att det är sommar och att barnen kunde vara ute så mycket som dom ville utan att vi behövde hålla så mycket koll på dom (förutom Melker då som är en liten snabb rymling). Att vara uppe hos barnens mormor och morfar såhär ute på landet några veckor är så skönt. För mig har det varit ett bra andningshål innan allvaret börjar med jobb på Sveriges Radio nästa vecka och kommer att hålla på resten av sommaren. 

För Inga betyder Österfanbyn mer än så. Som en födelsedagspresent ställde hon upp på att jag fick göra en film om henne och hennes känslor för sitt barndomshem. Om ni inte redan har sett den så finns den här.